.

Gamla mynt

Uppdaterad 2008-01-20

   Hem  

  Arkiv

  Gårdsbutiken

  Nyinlagda artiklar

  Kontakt / om oss

  Ämnen som intresserar oss


Uppsälje by
Gamla mått
Gamla prylar
Gamla mynt
Gamla böcker
Kultur- o idehistoria
Konsthantverk
Ved och sånt

  Övrigt


Gårdens historia
Bäversjön

.

Ettöringens historia

Begreppet öre kommer troligen av latinets aureus som betyder gyllene. Vid vilken tidpunkt öre dyker upp i Sverige är oklart men vi vet att det åtminstone fanns på vikingatiden innan mynt över huvud taget präglades i Sverige. Kanske var begreppet öre från början ett mått för att bestämma värdet av en given mängd guld eller silver?

Det första svenska myntet

När Olof Skötkonung, omkring år 1000, lät prägla mynt i Sverige[1] var begreppet öre således redan etablerat men det var inte ettöringar han lät prägla – det var penningen – ett mynt i rent silver. Det bestämdes att vikten av 192 penningar skulle vara 1 mark eftersom grunden för svensk mynträkning vid denna tid var det vikingatida viktsystemet för ädelmetall. I Svealand gällde ända fram till 1776 att 1 mark = 8 öre = 24 örtugar = 192 penningar[2]. Detta sätt att räkna användes även för att bestämma åkerareal (markland, öresland[3], örtugland och penningland).

År 1370 dyker örtugen upp som mynt.

Den första ettöringen

När Gustav Vasa kom till makten genomförde han en myntreform. År 1522 lät han prägla den första ettöringen (i silver) och år 1536 präglades för första gången myntet 1 mark (i silver) men detta mynt vägde bara 13,6 gram med 625 tusendelar silver. 500 år tidigare skulle myntet ha innehållit 210 gram rent silver. Enligt Gustav Vasas myntreform skulle 1 mark fortfarande motsvara 8 öre.

Kopparmynten

De första mynten i koppar präglades 1624[4]. Från detta år utgavs ettöringar både i silver och koppar.

Frihetstidens mynt

När Ulrika Eleonora tillträdde som Sveriges regent 1719[5] fanns bara spillror kvar av det svenska stormaktsväsendet. Året efter lämnade hon över makten till sin man Fredrik I som tog som sin uppgift att bringa ordning i det svenska myntväsendet. Av Fredriks mynt märks bland annat ettöringar och tvåöringar i koppar med angivelsen SM, dvs för dessa kopparmynt gällde silvermynträkning.

Kopparmyntet 1 öre SM präglades för sista gången år 1778 (men det gällde då för 1/4 skilling).

Dagens ettöringar

Dagens ettöringar är resultat av den myntreform som genomfördes år 1855 i samband med att decimalsystemet infördes i Sverige. Skilling och rundstycken kom därvid att ersättas av 1 riksdaler = 100 öre. Den ettöring som då introducerades hade ingenting gemensamt med de avlägsna förfäderna från medeltiden – dessutom hade den moderna ettöringen en avsevärt blygsammare köpkraft än sina förfäder. Den sista ettöringen präglades år 1971.


1 öre SM från 1739 (ett kopparmynt)


1 öre från 1907





Sonesgården den 20 januari 2008

Lennart Castenhag



Fotnoter


[1] I Sigtuna med hjälp av engelska hantverkare från år 995.

[2] 1 mark (silver) motsvarade i dagens mått c:a 210 gram.

[3] I lantmäterifullmakterna år 1633 beskrivs öreslandet som 11.777 kvadratalnar
      (= 4.152 kvadratmeter, dvs nästan 1 tunnland som var 14.000 kvadratalnar
      = 4.936 kvadratmeter).

[4] De var värdemynt, dvs mängden koppar i mynten motsvarade myntens värde.
      På så vis infördes i Sverige kopparmyntfot.

[5] Karl XII hade stupat vid Fredrikshald året innan.




Dokumenthistorik

2008-01-20 En första utgåva..